AI i myndigheter används och förstås allt bättre, enligt Diggs nya uppföljning av statliga myndigheters digitalisering. Men myndigheten pekar på att nästa svåra steg är att omsätta kunskapen i arbetssätt som faktiskt gör offentlig service enklare, tryggare och mer sammanhållen för människor.
Kunskap måste bli bättre tjänster för människor
Undersökningen visar att fler myndigheter bedömer att både chefer och medarbetare har god kunskap om när AI kan användas i det interna arbetet. Samtidigt används AI betydligt oftare för analyser och omvärldsbevakning än i själva handläggningen av ärenden.
Det spelar roll eftersom AI i myndigheter kan påverka sådant som många använder: information från staten, ansökningar, väntetider och kontakter med offentlig service. Men AI blir inte automatiskt en förbättring bara för att den finns på plats. När tekniken ska användas i processer som berör enskilda personer behövs bland annat tillförlitliga uppgifter, tydliga regler och fungerande ansvar.
Digg lyfter också att många myndigheter saknar tillräckligt strukturerad information. Det kan låta som en intern teknisk fråga, men det är en viktig grund för att digitala tjänster ska kunna fungera tillsammans. Om olika myndigheter har svårt att förstå och använda sina egna data blir det också svårare att skapa smidigare service över myndighetsgränser.
För vanliga medborgare är den viktigaste slutsatsen att AI inte bör ses som en genväg till automatiska beslut. Tekniken kan hjälpa till att hitta information, sammanfatta underlag och förenkla uppgifter. Men när den används i offentlig verksamhet måste den samtidigt vara säker, begriplig och möjlig att granska.
Diggs rapport bygger på svar från 137 av 176 statliga myndigheter. Den visar alltså främst hur myndigheterna själva bedömer sin utveckling. Ändå ger den en tydlig bild av var Sverige befinner sig: AI-kunskapen ökar, men den verkliga nyttan uppstår först när teknik, information och verksamhet fungerar tillsammans.
Källor
Läs också
Ämnen i artikeln
- AI i myndigheter
- AI & Samhället
