Bedragare använder allt oftare AI för att skriva mer trovärdiga meddelanden och annonser. Det gör det svårare att se att något är fel, men också lättare att förstå varför vissa bluffar plötsligt ser ovanligt proffsiga ut.

Regeringen ger Nationellt cybersäkerhetscenter i uppdrag att stärka arbetet mot AI-drivna cyberhot. För vanliga användare och företag kan det handla om bättre skydd mot allt från bedrägerier till angrepp mot viktiga samhällsfunktioner.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta reda på mer om riskerna med generativ AI för barn och unga. För svenska föräldrar, skolor och andra vuxna handlar frågan nu mindre om teknik och mer om vardag: hur barn faktiskt använder AI och vilka följder det kan få.

Från och med 1 juli ska IMY kontrollera polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. För vanliga läsare betyder det att en av de mest känsliga AI-användningarna i samhället nu får en tydligare tillsyn.

EU:s AI-förordning börjar tillämpas på fler områden den 2 augusti 2026. Det kan påverka allt från hur företag utvecklar AI till hur myndigheter och andra verksamheter använder systemen i praktiken.

AI används nu i bedrägerier där röster, bilder och meddelanden kan låta och se mer trovärdiga ut. Det gör att fler riskerar att luras av falska samtal, sms och mejl – särskilt om bedragaren spelar på stress och brådska.

De flesta reglerna i EU:s AI-förordning börjar gälla den 2 augusti 2026. Digg uppmanar nu statliga myndigheter, kommuner och regioner att förbereda sina AI-lösningar redan nu – särskilt om de använder generativ AI.

Från den 2 augusti måste AI-tjänster i EU tydligare tala om när människor pratar med en AI eller när innehåll är AI-skapat eller manipulerat. Det kan göra det enklare att upptäcka syntetiskt material i vardagen.

Ett nytt beslut från Cloudflare kan göra det svårare för AI-tjänster att läsa in innehåll från sajter som visar annonser. För vanliga användare kan det på sikt påverka hur AI-svar byggs upp och vilka källor som faktiskt används.

Från 1 juli gäller en ny lag som öppnar för att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning i realtid i vissa brottsutredningar. Samtidigt skärps kraven på kontroll och integritetsskydd.