Europeiska kommissionen har publicerat två nya rapporter om AI i undervisningen och digitalisering i Europas skolor. Den viktigaste slutsatsen är att AI kan vara ett användbart stöd, men att tekniken inte i sig gör elevernas lärande bättre.
Stöd behövs för lärare och elever
AI i undervisningen kan till exempel hjälpa elever att få förklaringar, öva på svåra uppgifter eller strukturera sitt arbete. Men rapporterna pekar på att nyttan är störst när eleven fortfarande behöver tänka själv, pröva idéer och arbeta aktivt med innehållet. Att snabbt få fram ett svar är inte samma sak som att förstå det.
Rapporterna lyfter också en risk med att bli för beroende av AI. Om verktyget gör sådant som eleven behöver öva på själv kan utvecklingen av bland annat kritiskt tänkande och kunskap påverkas. Därför spelar läraren en central roll: AI behöver användas som stöd i lärandet, inte som en genväg runt det.
För lärare kan AI underlätta planering, material och vissa återkommande uppgifter. Samtidigt visar underlaget att många behöver mer fortbildning och tydligare vägledning för att kunna använda tekniken ansvarsfullt. I en europeisk lärarundersökning hade knappt tre av tio deltagit i fortbildning om AI för undervisning och lärande.
Rapporterna visar även att tillgången till digitala verktyg och stöd fortfarande skiljer sig mellan skolor och elever. Det betyder att frågan inte bara handlar om vilken AI-tjänst som används, utan också om likvärdighet, lärarkompetens och tydliga gemensamma arbetssätt.
För svenska skolor är nyheten en påminnelse om att den viktiga frågan inte är om AI finns i klassrummet. Den finns redan. Frågan är när den faktiskt stärker lärandet och när elever i stället behöver träna på att lösa uppgiften utan hjälp.
Källor
Läs också
Ämnen i artikeln
- AI i undervisningen
- AI & utbildning
