Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga riskerna med generativ AI för barn och unga. Målet är att ta fram kunskap, vägledning och rekommendationer som kan hjälpa både barn, vårdnadshavare och andra vuxna att förstå hur tekniken kan påverka den psykiska hälsan.
Vad betyder Regeringen vill kartlägga riskerna?
Generativ AI är den typ av AI som kan skapa text, bilder eller annat innehåll utifrån instruktioner från användaren. Den används allt oftare i barns och ungas vardag, enligt regeringen. Det kan handla om allt från att få hjälp med läxor till att prata med en chattbot som känns som en kompis.
Det som nu oroar myndigheterna är att användningen också kan förstärka negativa tankemönster, ge felaktiga råd eller göra det svårare för unga att skilja mellan mänsklig kontakt och en tjänst som bara låter personlig. Regeringen pekar särskilt på att barn och unga kan vara mer sårbara för sådana effekter.
I uppdraget ingår också att Folkhälsomyndigheten ska samverka med andra myndigheter och relevanta aktörer. Tanken är att ta fram vägledning som faktiskt går att använda i vardagen, inte bara fler dokument i en pärm.
För vanliga läsare betyder det här att AI-frågan växer från att handla om effektivitet och skola till att också handla om psykiskt välmående, trygghet och vuxnas ansvar. Det är en påminnelse om att tekniken kan vara användbar, men att den inte är neutral i hur den påverkar barn.
Källor
Läs också
Ämnen i artikeln
- Regeringen vill kartlägga riskerna
- AI & utbildning
